top of page

Historien bakom Enneagrammet

Enneagrammet: en tillbakablick 

Moderna enneagrammet av personlighetstyper härstammar från 1900-talet och formades av flera tänkare:

​

​

G.I. Gurdjieff (ca 1910–1949)

Den äldsta historiskt dokumenterade användningen av enneagrammets symbol  kommer från den mystiske läraren Georgij Gurdjieff.

Efter långa resor i Mellanöstern och Centralasien utvecklade han The Fourth Way – en metod för inre utveckling som inte krävde att man drog sig undan världen, utan tränade närvaro mitt i vardagen.

Enneagrammet utgår från att vi använder tre intelligenscentrum: huvud, hjärta och kropp/maginstinkt. De flesta människor förlitar sig omedvetet på ett av dem (det är här typerna kommer in). När vi förstår vilket centrum som dominerar – och vad vi lärde oss som barn – då kan vi börja förändra gamla mönster och minska rädslor som tidigare styrt oss.

​

Gurdjieff menade att utveckling sker genom att balansera alla tre centrum, i stället för att överutveckla ett enskilt, som traditionella yogis, munkar eller fakirer ofta gjorde.

​

Gurdjieff kallade Enneagram-symbolen ”All and Everything”, eftersom han ansåg att den beskrev grundläggande lagar i människan och världen. Ursprunget är oklart – vissa menar att symbolen kan spåras till Babylonien, andra till Platons eller Pythagoras läror – men den tidiga historien är inte dokumenterad.

​

Nio återkommande arketyper

De nio enneagramtyperna känns igen i flera klassiska verk.
I Odysséen möter Odysseus nio centrala gestalter som symboliserar olika mänskliga drivkrafter. Exempelvis liknas typ 8 ibland vid cyklopen: kraftfull, dominant och styrd av intensitet – en arketyp som utvecklas genom att hitta kontakt med sitt hjärta och sin sårbarhet.

​

Asketer och mystiker

Egyptiska ökenfäder identifierade nio grundläggande inre konflikter genom kontemplation och meditation. Liknande mönster finns i flera andliga traditioner, där man kartlagt återkommande psykologiska teman och drivkrafter.

​

Dante och de nio nivåerna

I Dantes Den Gudomliga Komedin (1321) är helvetet indelat i nio nivåer, där varje nivå motsvarar en form av mänsklig fixering. Hos Dante är synden att fastna i sitt ego – en tanke som ligger nära enneagrammets syn på hur våra mönster begränsar oss.

​

​

​

​

Oscar Ichazo (1950–1960-tal)

Den första personen som tydligt kopplade personlighetstyper till enneagrammet.

Ichazo utvecklade ett system med ego-fixeringar och tydliga karaktärer i typerna. Detta är grund för dagens 9-typsmodell. Ichazo använde modellen på skolan han grundade  Arica-skolan i Chile.  

​

Claudio Naranjo (1960–1970-tal)

Chilensk psykiater som studerade hos Ichazo.

Naranjo integrerade enneagrammet med modern psykologi, särskilt Gestaltterapi. Naranjo och hans team betonade och systematiserade subtyperna - något som Gurdjief nämner i sina texter. 

Det var Naranjo som lärde ut systemet till amerikanska psykologer och teologer, vilket ledde till dess stora spridning.

​

Finns det äldre rötter?

Detta är en mer komplicerad fråga, eftersom många idéer cirkulerar men få är historiskt bevisade.

​

​Gurdjieff hävdade att symbolen kom från urgamla traditioner, men gav aldrig källor. Ichazo påstod att han läste om enneagrammet helt skilt från Gurdjieff i en släktings bibliotek fylld av åldriga manuskript.  De använde enneagrammet på olika sätt. 

​

Vad som påstås, men saknar historiska belägg

  • Att enneagrammet skulle komma från:

    • Sufismen

    • Pythagoras eller grekisk matematik

    • Kristna ökenfäder

    • Kabbala

    • Babyloniska traditioner

  • Dessa kopplingar är efterhandskonstruktioner gjorda av modern litteratur som vill ge systemet mer mystisk tyngd.

 

Vad som påverkat systemet ideologiskt

Även om symbolen är modern finns inspirationskällor:

  • Neoplatonism (idéer om människans själsliga utveckling)

  • Kristen asketisk psykologi (från Evagrios Pontikos – listor över laster)

  • Sufisk etik (olika sätt att beskriva egots fall och befrielse)

Men detta är indirekta influenser, inte bevis för att enneagrammet existerade som system i äldre tid.

bottom of page